tonårskris

eller så heter de väl kanske inte. trottsåldern kanske de heter? hmm.. jaja undra om man fortfarande kan tillhöra "tonårsgänget" fast man fyllt 21, snart 22. njaa.. kanske inte. men vissa vuxna verkar tycka att man är lite väl liten. som någon i våran projektgrupp tillexempel. men men. ja tycker personligen inte att ja är vuxen. verkligen inte. ja kan uppträda fruktansvärt omoget. men samtidigt är ja inte någon tonåring. måste befinna mej i någon slags mellanålder. fast som erik sa i skolan idag. när han var 21 så va de den bästa tiden i sitt liv. ja och marie började tänka. hmm.. hur va de när vi var 21? tills vi kom på att det var precis vad vi va. haha.. inte lätt de där men åldrar.

men när ja var en tonåring så hade ja aldrig dom där kriserna eller perioderna som vissa får. min syster är ett exempel. när kompisar ringde för att höra om ja skulle med ut så brukade ja hålla för luren, be mamma säga att ja inte fick, och sen fråga när ja tog bort handen från luren och mamma svarade nej. varpå ja sa att ja inte fick. mycket smidigt. behövde inte ja säga att ja inte ville. fast ja va runt 13, 14 så de va i början av tonåren. sen på gymnasiet så hade ja kompisar som va som ja. vi va inga gansters om man säger. utan lugna fina bonnatöser som visste hur man festade. haha.. men mamma behövde aldrig vara orolig för mej. förrutom första gången ja drack då pappa polis fick köra hem mej. men vi va lugna och fina. hade jävligt roligt på våran egen nivå. istället för att vara gansters så va vi dom som klädde ut oss mest av alla och hade roligt åt det istället. fan. saknar gymnasietiden.

det sköna då va att om man ville leka med sina kompiasr så visste man att dom skullevara i skolan dagen efter. så det var bara att gå dit. nu behöver man ringa och bestämma möten och massa skit. det är tråkigt. fast mina kompiasr är inte så svåra att bestämma möten med. men endå .. nu måste man ta tag i det helt på ett annat sätt.

tillbaka till tonårskris. ja och mamma bråkade inte överdrivet mycket som vissa gör, visst vi hade våra fajter ci med men det hela brukade resultera i att ja fick superdåligt samvete tillslut fast ja itne tyckte att ja hade gjort fel. sen gick ja och bad om ursäkt. men om man jämför med vissa andra så va de rena rama kattskiten. det värsta var när ja som sexåring kallade mamma för hora för att ja inte fick kolla på berts dagbok på nyårsafton. vilket ja absolut inte visste vad det betydde men ja visste att det var elakt. det fick ja också uppleva då pappa bar in mej i örat till mitt rum där ja fick stanna en bra stund. jo. ja rymde hemifrån en gång med. ja gick till en skola som låg precis bervid och satte mej på en bänk. mamma ringde hannes som ringde mej och tillslut gick ja hem. det är väl de värsta ja gjort i mitt liv. fan ja får nog skärpa till mej lite. ja framstår som en riktig mes. haha..

har betalat inte deklarationen idag. fint.! nu får jatillbaka på skatten. undra när det kommer? behöver liksom chashen nu... fat pappa sa att om ja hade tur kom dom vid midsommar. vilket är lite väl sent om du frågar mej. ja vill ju åka och shoppa nu. fast då kan ja ha dom till frankrikeresan. då ska ja köpa massa snygga kläder och massa god öl. kronenburg är ju deras specialitet! mmm mmm mm är de enda ja säger om dom. lite sprit kan de bli också. och känner ja hannes föräldrar rätt så måste vi handla någon låda vin till dom med. men mot deposition. vi måste få låna deras bil till vår road trip! härligt..

tjingeling

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0